Den här veckan har otroligt många snälla människor hört av sig. Det har varit allt från partiledare och generaldirektörer till konkurrenter och forna kollegor. Fina grannar har kommit över med blommor och släktingar från hela landet har hört av sig på telefon.
Det som gjort mest avtryck är ändå de deltagare som genom åren fått hjälp och som kontaktat mig i veckan. AlphaCE har sedan starten hjälpt tusentals människor till jobb. Många av dem har stått väldigt långt från arbetsmarknaden. Det är lätt att glömma sådant i en tid när man tvingas fokusera på balansräkning och likviditet.
I torsdags fick jag ett mail från en före detta deltagare som kom till Sverige från Syrien 2015. På perfekt svenska beskrev han sitt första möte med mina kollegor. Han beskrev rädslan av att förlora sin familj, sitt land och sin trygghet. Han beskrev känslan av att sitta ensam i en lägenhet och han beskrev lyckan av att känna sig välkommen hos AlphaCE.
Det var ett långt brev som beskrev känslan av att lära sig svenska, få en anställning och en lön. Stoltheten att kunna köpa en bil och möblera sin lägenhet. Brevet handlade om resan från ensamhet till gemenskap och tillhörighet. Han avslutade med…
Vi har inte träffats Maria Mattsson Mähl. Men jag vet vem du är och jag läser det du skriver. Det du gjort tillsammans med dina kollegor har betytt så mycket för mig. Det viktigaste var att jag kände mig värdefull igen.
En före detta deltagare hos ALPha CE
Hans brev rörde mig till tårar. Det påminde mig om varför min resa med AlphaCE har varit värd sitt pris. Jag är så otroligt stolt över det arbete som mina fina kollegor gjort under 8 år. Vilka hjältar.
Ett varmt tack till alla fina personer som hört av sig den här veckan. Er värme har fått mig att känna mig värdefull – trots den tråkiga situation som jag försatt kollegor, leverantörer, deltagare och andra människor i. Tack!