För några veckor sedan skrev jag en blogg om mål, planer och resultat. Där man som entreprenör först sätter ett mål och gör en plan för att sen under resans gång uppnå något helt annat. Man hanterar väntat och oväntat motstånd, får ändra planerna och uppnår ett annat resultat än målet från början. Precis så har vårt äventyr i Las Palmas sett ut.
Första planen vi hade var att köpa ett litet hotell i Las Palmas. Det hade kunnat gå snabbt då ett objekt fanns tillgängligt vid vårt första besök 2016. Vi kan konstatera att det var en jäkla tur att det projektet inte blev av.
Det var ett hotell som var under uppbyggnad och där vi kom så långt att vi både träffade spanska banken Santander och bjöd in vänner att vara medinvesterare. Efter ett antal sömnlösa nätter lyckades vi tacka ”nej”. Så här ser det projektet ut idag och heter ”Hotel Aquario” vid Parque Santa Catalina.
Vi bestämde oss att göra det ”by the book”. Under nästan fem år kartlade vi marknaden, träffade olika tänkbara samarbetspartners och började bygga ett litet nätverk. Anneli genomförde en 1,5-årig hotellutbildning och vår plan var genomtänkt.
Det hotell vi siktade in oss på att köpa heter ”Bed and Chic” och blev vårt fokus-objekt.
Men när flytten närmade sig hade vi blivit fem år äldre och kände oss betydligt mindre motiverade att göra det hårda arbete som ett hotell innebär. Vi såg även riskerna som pandemin medfört. Och vi kanske hade blivit lite klokare. Å andra sidan, något skulle vi göra men vad?
Istället bestämde vi oss för att starta en restaurang med namnet Swedishtapas i Las Palmas. Det ledde till en genomarbetad affärsplan och att vi sonderat terrängen ordentligt. Många möten med mäklare för lokal, bygga egen hemsida, skapa menyer med svensk touch mm. Inte minst all hjälp från Studio Jesper Holm som gjort vårt fina profilprogram och Wasabi hemsidan.
Och för att ytterligare förstärka det svenska i konceptet har vi fått rätten att importera Bodvár rosévin och Swedish Tonic. Bara att köra igång…
Men så satte svenska och spanska skattesystemen käppar i hjulen. Vi insåg att det var alldeles för krångligt att byta från Sverige till Spanien när man även involverar företagandet. Att driva en restaurang när man bara har rätt att vara på plats i 180 dagar (max för att inte behöva skriva sig i ett land) var uteslutet. Den fria rörligheten i EU är inte så fri som det verkar. Vad gör vi då?
Jo, en av våra kontakter i Las Palmas, en mycket duktig servitör på vår favoritrestaurang ville flytta till La Coruna i Galicien och undrade om vi vill hjälpa honom med hans restaurangprojekt. Vem kan säga nej till ett sånt förslag…
Från att driva ett hotell i Las Palmas till en restaurang i La Coruna känns steget ganska långt. Men samtidigt blev det lösningen till att vi lyckades komma i mål med vårt första projekt.
https://www.instagram.com/cerveceria_oza84/?igshid=YmMyMTA2M2Y%3D
Så nu i dagarna öppnade vår libanesiska kompanjon Fadi Ayoub och vi restaurang ”Oza 84”.
När vi lyckats med att få Oza 84 på banan så är tanken att vi tillsammans med Fadi kanske kan öppna Swedishtapas. Först i La Coruna, sen i Las Palmas. Men planer kan ju ändras, så vem vet?
En reflektion. Hade vi inte haft hotellplanerna hade vi kanske inte tagit steget att flytta till Las Palmas. Vi satte en boll i rullning och då brukar någonting hända även om man inte alltid vet vad. Denna gång ledde det till att vi numera har vår bas i en härlig stad med ett fantastiskt klimat året om.
Att ett första mål som hotellet i detta fall, blir något helt annat är inget konstigt alls. I alla fall inte om man är entreprenör. Man vet att det viktigaste är att man startar projektet. Vart det tar vägen har mer med drivkraft, passion och mod (och kanske lite naivitet) att göra. Så har det sett ut i många av mina projekt och vem vet vad som komma skall. Säkert något konstigt.