Här fortsätter jag blogga om mina entreprenörsprojekt. Memories i Thailand har jag skrivit om förut så för några av er kanske det är upprepning.
Vi förflyttar oss till Thailand 2004. Vi besökte Khao Lak på våren och senare samma år inträffade den förödande tsunamin. Khao Lak var ett av de områden i Thailand som drabbades värst.
På stranden i Khao Lak fanns en liten restaurang som hette Family och där jobbade en ung kille som heter Ching.
Restaurangen sopades som så mycket annat bort av jättevågorna. Ching överlevde tack vare att han var på marknaden och handlade när vågen kom. Men allt hade slagits i spillror och av 10 stycken i hans Family restaurang var han en av två överlevande.
Här berättar Ching för norska TV2 om tsunamin och Memories (2014).
Under några år hjälpte vi tillsammans med vänner till med pengar. Men när Ching var på besök i Sverige 2008 bestämde vi oss för att starta företag tillsammans.
Restaurangen öppnade vi den 21 oktober 2008. Vi köpte något som mer var ett skjul än en restaurang. Men det var en början. Ching jobbade, hade idéer och jag kunde bidra med kapital och erfarenhet av företagande. Förutsättningarna var inte de bästa och det var tufft i början. Många hotell var fortfarande stängda eller förstörda. På närmaste hotellet bodde mest fransmän som hade all inclusive. Men så fort Ching såg någon på stranden sprang han fram och frågade ”what can I do for you”. Sakta men säkert blev kunderna fler samtidigt som turisterna började komma tillbaka.
Som i alla projekt blir det inte alltid som man tänkt sig. 2015 brann köket ned till grunden. Då var det lätt att tänka att säsongen var över.
Men med hjälp av både gäster på närmaste hotellet och lokalbefolkningen röjdes allt upp på en dag och ett nytt temporärt kök sattes upp utomhus. På kvällen efter branden serverades återigen matgäster vilket var mer eller mindre magiskt. Maximal entreprenöriell drivkraft, snabba beslut och ingen byråkrati var lösningen.
Här är Ching tillsammans med hustrun Door. Den drivna entreprenören tillsammans med den organiserande partnern.
En gång i tiden köpte vi denna men den var nog skrotfärdig redan när vi köpte den. Nu är den en av symbolerna för Memories och har varit med i bland annat thailändska Vogue.
Båtbaren har blivit succé. Ett perfekt häng vid solnedgången med en drink och skön musik.
Volleyboll är den dagliga motionen för många.
Om man inte fastnat här på solstolarna förstås…
Baren är hjärtat i Memories.
När man skall servera upp till 300 gäster på några timmar är det högt tempo i köket. Under jul och nyår är i princip allt fullbokat. Någon kanske blir sur om man får vänta länge på maten, men är det någonstans man skall ha ro att vänta är det väl på stranden i Khao lak.
Memories är en solskenshistoria. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om de 15 år vi drivit verksamheten. Att kunna bidra till att alla dessa medarbetare lever på verksamheten är otroligt.
Att vi är Thailands största surfingställe gjorde att vi överlevde pandemin. När hela Thailand stängde ned var det tillåtet att surfa och hänga på stranden. Lite tur och tajming, men också skickligt hanterat av Ching & Co.
Vårt Elephant Home där elefanterna får leva bästa i möjliga miljö och omvårdnad är underbart att se.
Lite mer action är det att ge sig iväg med våra fyrhjulingar på en djungeltripp. Kurs i thaiboxning eller scateboard finns också samt årliga surfevent.
För att inte tala om vår egen entreprenörsvecka som vi arrangerat på stranden vid ett flertal tillfällen.
Något man kan ta med sig i det entreprenöriella är att investering som leder till självhjälp alltid slår bidrag. Som entreprenörer har vi byggt något för många och de har sen lärt sig bygga mångdubbelt värde i bolaget själva.
Drivkraft, kreativitet och bra team är grunden. Men det är genomförandeförmågan som imponerar mest. Att se till att saker och ting händer är helt avgörande.
Memories fortsätter utvecklas på vår lilla strand i Khao Lak. Ett äventyr som började i tragedi och nu är en härlig solskenshistoria. Jag tycker devisen att ”investera med hjärtat och få betalt i kärlek” är en bra beskrivning av hur jag känner med projektet ”Memories”.