Igår publicerade Dagens industri återigen en artikel som bekräftade att miljarderna rullar in till männen, men att kvinnor endast får ta del av 1 procent av riskkapitalet (6 procent går till blandade team). Det är ingen nyhet oss som följer frågan om entreprenörskap. Ändå tog det bara en kort stund innan en handfull personer hade hört av sig med frågan ”Vad beror detta på?”.
Jag har själv sökt finansiering i olika branscher under mina 25 år i yrkeslivet. Dessutom är jag engagerad i kvinnors möjligheter att driva företag via formella och informella nätverk. Jag har tagit del av statistik, forskning och personliga berättelser på området. Här är min analys:
Vi uppfostrar våra flickor att vara korrekta. I skolan pratar vi om ”den duktiga flickan som har bra betyg” och ”den stökiga killen som har svårt att sitta still”. I leksaksaffären hittar vi rosaskimrande hårmodeller till flickorna och kamouflagefärgade actionfigurer till pojkarna. Att driva företag handlar i hög grad om att våga ta för sig – att utmana konkurrenter, normer och affärsmodeller. En entreprenör behöver ha ett självförtroende utöver det vanliga om hen vill söka riskkapital. Därför behöver vi uppfostra modiga, kaxiga och bråkiga tjejer som vill utmana både branscher och enskilda företag. Här kan Ung Företagsamhet, UF, få en större roll för i gymnasiet är det faktiskt något fler kvinnor som blir vd för ett UF-företag. Tyvärr är det betydligt fler killar än tjejer som fortsätter sin entreprenörsresa. Ge därför UF ett riktat uppdrag att förvalta de unga tjejernas drivkraft, så att de vågar ta klivet till vd-rollen även i vuxenvärlden.
Det behövs fler förebilder. När jag växte upp läste jag det mesta jag kunde hitta om entreprenörerna Richard Branson och Jan Stenbeck. Det fanns få kvinnor bland mina förebilder. Faktum är att det fanns bara en – Monica Lindstedt, som brukar kallas “Mamma till Rut” och är grundare till företaget Hemfrid och Nätverket 17. Dagens unga kvinnor har fler förebilder, men att vara entreprenör är fortfarande en manlig företeelse. Något som den internationella GEM-rapporten slog fast härom året. Forskningsledaren Pontus Braunerhielm uttryckte sig till och med så här…
I Sverige har entreprenörskap i allt högre utsträckning blivit ett manligt fenomen.
Pontus Braunerhielm, professor på KTH
Kvinnodominerande branscher är inte företagsvänliga. De flesta entreprenörer startar sitt företag i en bransch där de har erfarenheter och kontakter . Det är där man ser affärsmöjligheterna. Därför är det viktigt att vi tillåter och uppmuntrar företagande i branscher som skola, vård och omsorg. Det skapar mångfald bland företagandet och det ger förutsättningar för kvinnor att starta företag i och utveckla de branscher som samhället är så beroende av.
Kvinnor måste få förutsättningar att bli investerare. En person som ska investera pengar vill minimera sin risk. Därför premieras personer med en bakgrund, ett utseende och en kompetens som är lätt att bedöma. Eftersom män i högre grad äger riskkapital är det lättare för dem att ge finansiering till andra män. De känner helt enkelt igen sig. Får kvinnor bygga företag som genererar vinst i välfärdssektorn så kommer det att bildas ett riskvilligt kapital som ägs av kvinnor. Det är i särklass den viktigaste komponenten för att bryta trenden.
På kort sikt bör statligt riskkapital premiera kvinnors entreprenörskap i högre utsträckning för att motverka dagens snedvridna konkurrens. Vinnova och Almi kan få en större och mer aktiv roll, men man kan även tänka sig att ge banker och andra finansieringsinstitut riktade krav för de ska kunna ingå i den statliga bankgarantin. Vi behöver ge kvinnorna förutsättningar att komma ikapp männen på det här området, och vi måste inse att den skeva fördelningen inte försvinner av sig själv…
Sammanfattningsvis behöver vi helt enkelt fler kvinnor som har självförtroendet och viljan att starta företag. Dessutom behöver de förebilder och mentorer som är kvinnor. Vi behöver mer riskkapital som ägs och styrs av kvinnor och vi behöver öppna upp kvinnodominerande branscher för företagande. Men allt detta har vi pratat om i 25 år – och det händer nästan ingenting! Tvärtom har vi kräftgång på flera områden.
Det är dags för politikerna att ta fram en handlingsplan. För faktum är att trenden för kvinnors entreprenörskap har varit negativ sedan Socialdemokraterna tog över regeringsmakten 2014. Näringslivsminister Ibrahim Baylan bör tillsätta en utredning som tar fram en handlingsplan. Annars riskerar vi att fortsätta konstatera samma sak år efter år. Och även om S är skeptiska till “vinster i välfärden” borde de inse vilken skämskudde det är på den utveckling vi ser i Sverige idag. Det är verkligen läge att göra något.
Sverige – och framförallt våra döttrar – förtjänar att få samma chanser som våra söner att driva företag. Vårt land behöver alla entreprenörer vi kan uppbringa. Och det kan inte vara okej 2020 att den endast är männen som får tillgång till miljarderna…
Ps. På bilden syns jag och Monica Lindstedt på scenen när nya medlemmar i Nätverket 17, kvinnor som startat och äger företag med en omsättning på mer än 50 msek/år, väljs in. Namnet är hämtat från en myt vi hörde talas om i Almedalen 2017 – att vi endast skulle vara 17 kvinnor i Sverige som startat stora bolag. Vi är betydligt fler. Och fler vill vi bli.