Hur styrs kommunens bolag egentligen?

Under den senaste tiden har det framkommit ett flertal uppgifter om hur Uppsala kommun slarvat bort stora summor. Nyligen var det Uppsala Stadsteater som kostat ytterligare 37 mkr förutom kommunala och offentliga bidrag på ca 100 mkr (2023).

Sen har UNT grävt lite i hur kommunen hanterat byggnader såsom Skarholmen, Hospitalet (Ulleråker) och Samariterhemmet. Närmare 100 mkr har tydligen gått upp i rök där.

För inte så länge sedan visade det sig att ett IT-projekt som skrotats uppges kostat 57 miljoner. Då har vi nog bara skrapat på ytan.

Utan att jag lagt alltför mycket tid på att hitta brister kan man konstatera att någonting måste vara allvarligt fel. Jag tror det handlar om bolagens styrning, kompetens och kontroll.  Detta tillsammans med att det inte blir några konsekvenser är ingen bra kombination. Den enda riktiga konsekvensen är att våra skattepengar slarvas bort.

Med egen erfarenhet av styrelsearbete vet man vilket stort ansvar styrelsen har när det kommer till bolagets förvaltning och skötsel. Det är inte helt okomplicerat att både hantera intern ekonomisk kontroll, organisation och ledning samt att även arbeta med bolagets strategier, styrning, nyckeltal och uppföljning. Av den orsaken är det helt avgörande att styrelsen har den kompetens och erfarenhet som krävs för uppdraget.

När jag tittar på Uppsala Stadshus Ab med alla dotterbolagen är det näst intill uteslutande politiskt tillsatta ledamöter. Kan det vara så att det är här alla dessa skatteslöserier och slarv med gemensamma skattemedel börjar. Man kan ju fundera över hur många som har erfarenhet och utbildning i styrelsearbete i aktiebolag.

En annan tydlig problematik är antalet styrelseledamöter, suppleanter, ägarrepresentanter och lekmannarevisorer. I Uppsala Stadsteater Ab är det 22 stycken och lika många i kommunens arenabolag och vatten/avfallsbolag. Min erfarenhet från styrelsearbete är att en alltför stor styrelse inte är effektiv och exekutiv utan det blir i princip VD som styr. När ”alla” skall vara med blir i princip ingen ansvarig.

Ytterligare en avgörande fråga är hur många styrelseuppdrag av den här omfattningen man kan delta i och sköta sitt uppdrag. Kommunens ordförande Erik Pelling har enligt kommunens hemsida ca 40 uppdrag i olika styrelser, nämnder och utskott. Även om man är en övermänniska så torde det vara helt omöjligt att vara effektiv, påläst och leverera värde i så många olika vitt skilda forum.

Så egentligen är det inte så konstigt att stora mängder skattepengar slarvas bort. Effektivare mindre styrelser med tillskott av externa erfarna ledamöter borde vara självklart. Till syvende och sist handlar det om ledarskap därför måste man börja med kommunens ledning och bolagens styrelser.

För oss som är entreprenörer i den kommun som ständigt hamnar i botten gällande företagsklimatet blir det ännu en påminnelse hur illa saker och ting sköts. Utan att ha detaljerna så skulle jag nog ana att i ett privat bolag hade företrädaransvar (personligt ansvar) för ledamöter och ledning kunna vara aktuellt. Men det klart, om kommunen skickar aktieägartillskott från moderbolaget varje gång man missköter sig så behöver man aldrig ta ansvar för bolagets egna kapital och ekonomiska status.