På Facebook hittade jag Jonathans beskrivning av livet som entreprenör, personliga kriser, engagemang och möjligheter. Jag känner Jonathan väl och ser honom som en av Uppsalas bästa ambassadörer för staden och är en av dem som gör Uppsalas till en attraktivare stad. Här är Jonathans inlägg kopierat från Facebook.
“De sista månaderna har jag haft mycket att tänka på. Jag har inlett en ny relation med en kvinna, det har skett ett dödsfall inom familjen, jag har eskorterat en president mellan olika hotell och tillställningar och planerat för en expansion av verksamheten på Fjällnora. Det har varit en extrem belastning och tyvärr en ganska hög stressnivå.
Jag vet inte hur man ska kunna låta sin kapacitet få användas till 100% och samtidigt inte känna sig stressad? Egentligen är ingen av ovanstående med undantag för den tragiska bortgången av min lillasysters barn Agnes något ovanligt i mitt liv. Jag tror det har med strukturen att göra.
I mina företag arbetar fantastiska människor. Många gånger levererar dem över förväntan och finns tillgängliga för att hugga i vad det än gäller. Jag saknar dock en person i min närhet för att upprätthålla och strukturera min tid och mitt engagemang i olika projekt. För även om jag är grym på att planera så är det inte det jag är bäst på. Där jag verkligen kommer till min rätt.
När jag blir sittande med planering av min tid och strukturella frågor tappar jag kreativitet, energi och drivkraft. Då blir jag stressad. Jag vet att jag kan flytta berg om jag bara får nyttja min kraft till rätt saker. Men så får jag spendera massor av min tid med att leta efter försvunna kvitton, sortera muttrar eller leta efter personal till olika grupper och deala med kunders oförstående när det kommer till bokningsvillkoren. Eller gå på möten där beslut inte fattas.
Oavsett så lever jag ett härligt och häftigt liv och jag älskar att leva. Jag vill röra mig bort ifrån stress men mot att kunna vara 100% i mina talanger och i min kapacitet. För mig är det inte avstressande att hålla på med motåtgärder. Det leder tyvärr bara till mer stress om jag ska genomföra yoga, mindfulness eller andra liknande saker som en balansåtgärd. Jag har inget emot sånt men det hjälper inte ett dugg för mig när det kommer till stress.
Vad vill jag framåt? Jag vill fortsätta leverera upplevelser och idéer i världsklass. Men jag behöver en person som har ett mindset med bas i Excel och samtidigt en önskan om att leverera underlag till mig så jag kan göra det jag är bäst på. Vilket är att se till att det blir förverkligat.
Tex så har jag en idé om en konstutställning som skulle få folk att ramla baklänges. Jag behöver medel för att genomföra det. Jag kan hitta ställen att få medel ifrån och jag kan gärna pitcha mina idéer för människorna. Men att skriva ihop en grym ansökan blir en aktivitet och detalj för mycket. Den som kan stödja mig i den funktionen är jag beredd att betala mycket för.
En sak till alla som har åsikter innan jag glömmer det. Jag är inte bättre än min senaste leverans, min senaste recension eller mitt senaste pris. Jag förstår inte mig på människor som fortfarande hänvisar till framgång som fanns för 10 år sedan? Totalt irrelevant. Vad gjorde du förra veckan är min fråga? Erfarenhet kan vara en faktor men bara för att du gjort något i 20 år betyder inte det att du tagit tillvara på alla lärdomarna och varit i en ständig utveckling och pushat dig själv framåt?
Så vad ska vi göra med den här dagen?“
Tack Jonathan för att du delar med dig!