Normalt brukar jag förbereda mig inför Almedalen denna vecka. I år verkar digitala evenemang ersätta vissa aktiviteter, men nu börjar min abstinens på mänskliga möten blir stor…
Jag besökte Almedalen för drygt 10 år sedan. Och därefter har jag inte missat en enda sommar. Det är helt enkelt för viktigt.
Ett bra exempel är det årliga samtalet som AlphaCE arrangerat med Max Hamburgare under Almedagsveckan. I flera år har vi, innan restaurangen öppnar på morgonen, arrangerat en träff på temat “hur skapar vi förutsättningar för mångfald i arbetslivet”. Vi har bjudit in nyckelpersoner från politiken, intresseorganisationer och näringslivet. Det har varit människor som har position och viljan att underlätta för nyanlända och personer med funktionshinder att komma i jobb. Flera initiativ som fötts i samtalen har blivit verklighet.
Häromdagen fick jag följande fråga från en god vän :
Dör Almedalen nu när det blivit inställt i år?”
Behovet av det mänskliga mötet har varit större. Vi behöver en plattform där vi kan korsbefrukta verksamheter och erfarenheter i fysiska samtal. Och vi behöver miljöombyte för att tänka kreativt. Almedalen är en fantastisk resurs för samhällsutvecklingen i vårt land. Det är inte rosévinet eller partiledartalen som är det viktiga, utan de informella samtalen och de oförutsägbara mötena som är kärnan i Almedalen.
Jag hoppas att vi som brukar vara i Almedalen kan hålla samtalen levande trots att vi inte ses på i gränderna på ön i sommar. Jag hoppas också snart har ett vaccin mot covid-19 så att vi kan ses på kullerstenarna i Visby igen nästa sommar!