Det finns all anledning att oroa sig för läget i vår omvärld. Jag är dessvärre ingen expert på vare sig krig eller Ryssland, så jag får göra så gott jag kan för att förstå vad som händer via medias rapportering.
När det gäller svensk arbetsmarknad känner jag mig dock bekväm att uttala mig. Vi har ett exceptionellt dåligt läge och sannolikheten är stor att vi har en stagflation på ingång… Så först en definition av vad stagflation är:
Stagflation är när ökad inflation sammanfaller med försvagad tillväxt och ökad arbetslöshet.
wikipedia
I en normal konjunkturcykel brukar inflationen öka under en högkonjunktur, en högkonjunktur som ofta innebär att arbetslösheten är låg – och minskar i takt med att ekonomin växer. Vid en stagflation ökar inflation och arbetslösheten, samtidigt. Stagflation är ovanligt. Vi har endast några få exempel i historien. Till exempel upplevde Sverige stagflation i efterdyningarna av oljeprischocken under 1970-talet.
Men vad är det då som säger att vi har en stagflation på gång?
Jo, här är några av de faktorer påverkar:
- Långtidsarbetslösheten
Sverige har för närvarande en ovanligt hög arbetslöshet. Framförallt har vi en ovanligt hög långtidsarbetslöshet. Det är ett stort problem eftersom långtidsarbetslöshet tenderar att bita sig fast. En långtidsarbetslös arbetssökande har ofta skapat sig beteendemönster och vanor som gör att de inte är lika attraktiva för en arbetsgivare. Det är både dyrt och svårt för ett samhälle att bryta långtidsarbetslösheten. Denna gång kommer det vara extra svårt eftersom de målgrupper som är inskrivna på Arbetsförmedlingen består av en hög andel lågutbildade personer där många har bristande kunskaper i det svenska språket.
2. Ökade kostnader
Vi har redan sett kraftig prisökningar på el och drivmedel. Det har i sin tur påverkat andra varor och tjänster, som till exempel livsmedel. Kriget i Ukraina kommer att försvåra importen av allt från komponenter till industrin till livsmedel. Med andra ord kommer vi troligen att se en ganska dramatisk prisökning för både privatpersoner som företag. Det kommer att påverka både konsumtion och investeringar negativt.
3. Löneglidning
I Sverige är vi förskonade från omfattande löneglidning. Vi har haft en stabil löneutveckling tack vare kollektivavtalen, vilket har gynnat vårt land och vår ekonomi. Arbetsgivarna kan kalkylera med lönekostnaderna för flera år framöver och arbetstagarna får stabil kostnadsutveckling på allt från livsmedel till boende. Nu råder en extrem kompetensbrist inom flera yrken – allt från kockar och lastbilschaufförer till ingenjörer och programmerare. Det påverkar arbetsgivarnas pris på kompetens. Enskilda medarbetare kommer dessutom troligen att försöka pressa upp sin lön i takt med att priserna stiger. Kan man inte få mer lön hos sin befintliga arbetsgivare kan man söka sig vidare till någon annan som är beredd att betala mer… Då har vi en accelererande löneutveckling. En lönebildning som ligger utanför kollektivavtal och riktmärken.
Så vad kan Sverige göra?
För det första är det nog dags att politikerna börjar inse allvaret i den kompetensbrist som råder. Vi behöver hantera långtidsarbetslösheten – snabbt. Forskning visar att Nystartjobb är effektivaste verktyget. Så öka incitamenten att rekrytera fler med hjälp av Nystartsjobb.
För det andra behöver vi göra vad vi kan för att hålla emot löneglidningen. Får vi ett ändrat beteende i Sverige kan vi rubba den stabilitet i ekonomin som kollektivavtalens lönebildning skapat.