Igår hade jag förmånen att få samtala med kommunalrådet och fd partisekreteraren Lars Stjernkvist (S), som fått i uppdrag att utreda planeringen, dimensioneringen och styrningen av gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. I direktiven står det:
Arbetsmarknadens behov av gymnasialt utbildad yrkeskompetens är stort. En fullföljd gymnasieutbildning är också ofta en förutsättning för arbete. För att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbudet och arbetsmarknadens behov, säkerställa att resurser används effektivt och öka likvärdigheten vill regeringen nu utreda en regional planering och dimensionering av gymnasieskolan.
Regeringens hemsida
Det finns många utmaningar med dagens gymnasieskola och några av dem är:
- Att cirka 10.000 elever byter gymnasieprogram varje år till en årlig kostnad på cirka 2,3 miljarder.
- Att var tredje gymnasieelev inte tar examen inom tre år, vilket skapar merkostnad för kommunerna och bidrar till ökad psykiska ohälsan bland unga.
- Att många kommuner prioriterar bort dyra yrkesutbildningar på grund av ekonomi, men effekten blir istället kompetensbrist inom viktiga yrkesgrupper som elektriker, rörmokare och lastbilschaufför.
Jag har träffat Lars Stjernkvist vid flera sammanhang och min erfarenhet är att han är en pragmatisk socialdemokrat som vill se konkreta lösningar på reella problem. Han sa till exempel följande på mötet “Vi måste sluta diskutera huruvida vi ska ha skolval eller friskolor. Vi har haft systemet i 30 år nu. Däremot behöver vi diskutera hur vi ska göra för att få ett bättre system.”
Gårdagens möte var ett informellt samtal om den utredning som pågår. Min känsla är dock att utredningen kommer att ge tydliga direktiv om att begränsa elevernas valmöjlighet. Samhällets behov kommer i högre utsträckning att styra antalet platser på olika gymnasieprogram. Det innebär i praktiken att de troligen blir färre platser på exempelvis Mediaprogrammet och fler platser på Elprogrammet.
Det ska bli intressant att se vad utredningen presenterar. Jag hoppas att den pekar på behovet av studie- och yrkesvägledning – att dela ut “tvångströjor” och tvinga vissa elever att studera till något de egentligen inte vill bli är knappast ett klokt sätt att säkerställa kompetensbehovet på arbetsmarknaden.
För vilken arbetsgivare vill anställa något som gått en utbildning mot sin vilja?