För en tid sedan lyssnade jag på en dokumentär med Bill Gates. En av de saker jag blev inspirerad av var hans återkommande “Thinking weeks”. Han åkte till sitt hus i ödemarken och använde en vecka till reflektion, funderingar och bokläsning. Jag kunde tyvärr inte hitta någon hel vecka, i alla fall inte just nu. Men jag lyckades med några dagar.

Det blev lite spontant med matsäck, kaffe och att sitta på en stubbe i skogen. Jag hittade lite svamp och fick massor med frisk luft och tid att fundera.

På vägen hem från skogen i Åkerlänna stannade jag vid Ulva kvarn. På sommaren fylld med människor, men nu helt öde. Väldigt rogivande.

Dag två blev en biltur till Havsbaden i Grisslehamn. En helt annan miljö än skogen, med väldigt mycket harmoni. Egentligen skulle det bara bli ett dagsstopp, men när jag gick till bilen och skulle ge mig iväg hem kändes det inte som jag var klar. Så det blev en spontan övernattning och nu har jag massor av tid att sammanfatta två grymt viktiga dagar.

Vad är då syftet med den här aktiviteten? Eller anti-aktiviteten kanske man kan kalla den. Tänk själv hur ofta man får möjlighet att sitta med två hela obokade dygn, att få fundera på livet i lugn och ro. Att få distans till alla de utmaningar man har i vardagen. Att fundera på alla de möjligheter som finns och hur man skall kunna göra det bästa av varje situation i livet. Världen går fortare och fortare och då ökar behovet av att stanna upp.

När målet med dagarna inte är att skriva ett protokoll eller ta fram en plan så blir allt mindre krävande. Inget man skall pricka av eller följa upp och inga dagar som innehåller krav på prestation eller leverans. Nu har det snart gått två dygn och jag känner att detta är succé. Jag längtar redan till mina nästa “thinking days” eller varför inte en hel “thinking week”.