I förra bloggen skrev jag om hur användandet av de digitala mötena exploderat under coronan. Digitala möten är ju till viss del kopplade till att man jobbar hemma, men i minst lika stor omfattning att man inte skall träffas pga smittorisken. Men hur är det egentligen att jobba hemifrån?

Jag upplever att många i början gillade friheten av att jobba hemma. Att slippa ta sig från hemmet till jobbet gjorde att man sparade tid samt att man faktiskt kunde slå ihop frukosten med morgonfikat. Det blev nog gärna lite sovmorgon och lite sämre arbetsdisciplin.

För visst är det lätt att komma på sig själv med att helt plötsligt stå vid disk- eller tvättmaskinen trots att man egentligen “var på jobbet”. Saker och ting glider samman. Troligen inte nyttigt för arbetsmoralen och dessutom stressande. Att jobba hemifrån är lite bekvämt, men inte så enkelt som man tror. Här krävs disciplin och struktur.

Dessutom försvinner de viktiga spontana mötena. Att snacka vid kaffemaskinen eller ta en gemensam lunch tror jag många saknar. Det är ju även på de spontana mötena som många idéer kläcks.

Ledarskapet blir näst intill hopplöst att genomföra på ett bra sätt. Att leda andra handlar väldigt mycket om närvaro. Det är en otrolig skillnad på att ta en snabb avstämning när man är på samma ställe än att zooma ett möte. Och hur skall man veta om någon jobbar alldeles för mycket eller någon gör det motsatta. Sånt är ju ledarens ansvar. Som ledare krävs det helt andra metoder än i den fysiska miljön. Att jobba hemifrån är helt enkelt uselt för ledaren.

Dessutom kan man inte bygga teamen på distans. Efter några månader utan att få komma till jobbet är risken stor att teamen splittras och kittet mellan arbetskamraterna luckras upp. De flesta företag vet ju att företagskulturen är ett av företagets viktigaste beståndsdelar. Digital företagskultur kanske har funktion, men väldigt lite av den sammanhållande och utvecklande företagskulturen.

Så jag tror de allra flesta längtar tillbaka till jobbet och arbetskamraterna. Även om det kan vara skönt att slippa chefen ibland.